Avstånd mellan räl

•

Järnvägen är lika enkel som genial - stålhjul på järnspår ger minimal friktion och man kan frakta en stor massa med lite energi. Detta började man på allvar dra nytta av på talet då järnvägsbyggandet i Sverige sköt fart.

På den här sidan kan du läsa mer om spårets konstruktion. På de andra sidorna om järnvägens uppbyggnad kan du läsa om kontaktledning, signaler, trafikeringssystem och skyltar/tavlor.

Räler

Räl i genomskärning. Rälerna har fått sitt utseende med ett kraftigt huvud, smalt liv och bred fot för att ge maximal stadga och motståndskraft.

Ett järnvägsspår består av två räler. Rälsen kan vara av olika grovlek och tyngden mäts i kilo per meter. Ju tyngre räls, desto tyngre och snabbare tåg tål den (om banunderbyggnaden också är god). Vanliga vikter är 43, 50 och 60 kg/m. Sidospår har ofta lättare/klenare räls. Från början tillverkades rälerna av järn (därav namnet järnväg), men i slutet av talet gick man över till räler av stål.

Rälerna var i järnvägens barndom korta - bara några meter. Så småningom blev rälslängden uppemot 20 meter och skenskarvsdunket blev mer behagligt för resenärerna. Mellanrummen mellan rälerna var nödvändiga för att rälerna skulle kun

•

A-E

Automatisk tågkontroll (ATC)
ATC är ett säkerhetssystem (signalsystem) som finns på nästan alla svenska järnvägar med persontrafik. Systemet övervakar att tågen håller rätt hastighet och förhindrar att ett tåg kör förbi en röd signal i händelse av att lokföraren inte skulle ingripa. ATC-systemet är planerat att fasas ut till förmån för ERTMS/ETCS (se förklaring nedan).

Balis
En del av järnvägens säkerhetssystem i form av en telekommunikationsutrustning som är placerad mitt i järnvägsspåret. Balisen sänder information om kommande bansträcka till ett passerande tåg. Alla tåg har en ATC-antenn som läser av de baliser som passeras. Minst åtta avläsningar måste registreras från varje balis.

Ballast
Ballast är makadam eller grus som ligger runt och under ett järnvägsspår. Ballast ingår i banöverbyggnaden och har till uppgift att fördela de krafter som överförs av trafik utan att banunderbyggnaden sviktar. Ballasten ska g

•

Spårvidd

Spårvidd uttrycker avståndet mellan rälerna på en järnvägsspår. Spårvidden mäts mellan rälshuvudenas innerkanter 14&#;mm beneath överkanten. Den vanligaste spårvidden idag existerar 1&#;&#;mm (normalspår). Spårvidd kunna även avse landsvägsfordon dock mäts då mellan dem axiella mittpunkterna på hjulen.

Spårviddens historiska betydelse

[redigera | redigera wikitext]

Ett smalt spår är mer prisvärd att bygga eftersom slipers blir mindre och banvallen smalare. Dessutom kan kurvradierna göras mindre med bibehållna gångegenskaper. Dock kan även normalspår äga mycket snäva kurvor angående fordonen anpassas (vanligt skruvkoppel kan då inte användas) vilket används på spårvägar. För för att göra systemet (smalspåret) mer prisvärd har fordonen gjorts mindre och enklare, vilket medfört att klenare och därmed billigare räls kunnat användas. Även klenare banunderbyggnad blir därav fallet. En legende har därför etablerats för att det existerar på bas av spårvidden som lastförmågan och lastprofilen blivit sämre. Detta existerar dock fel, till modell världens tyngsta tåg, malmtåg i Sydafrika,^[1] går vid smalspår samt transporter från normalspåriga vagnar på överföringsvagnar visar för att detta ej stämmer. då det gäller ha