Djura hembygdsgård
•
Djura Hembygdsförening
Hembygdsfesten Anna Stina Andersson serverar bryggdryck till besökarna.
Djura hembygdsförening bildades år likt en åtgärd för för att rädda enstaka unik talsbyggnad från för att säljas mot privatpersoner samt därmed försvinna från bygden.
Nises källarstuga, vilket byggnaden kallas, är invändigt dekorerad tillsammans dalmålningar samt ingår inom dag inom den kringbyggda hembygdsgården. Gården, som existerar i föreningens ägo, består av en tiotal gamla timmerhus liksom under talet flyttades dit från olika byar inom Djurabygden. Byggnaderna visar test på detta byggnadsskick likt rådde inom bygden beneath talet.
Hembygdsgården existerar uppbyggd vid en äldre gårdsplats, kallad ”Hanshol”, var Hans-släkten inom Djura tidigare varit bosatt under flera sekler. inom början från talet skingrades dock Hansgårdens byggnader samt det enda som finns kvar från den gamla gården inom dag existerar källaren.
Under sommarvisningarna av hembygdsgården kan besökarna se ett stor möte bruksföremål ifrån hushåll samt jordbruk. Även stenåldersfynd ifrån bygden samt andra intressanta föremål framträda som ett förlossningsstol samt stora björnsaxar. I föreningens ägo finns också textilier och dalmålningar som förvaras på Leksands kulturhus.
Hembygdsgårdens g
•
Djura Hembygdsförening
Hembygdsgården i Djura tillkom i början i talet. Det började med en stor insats från folket i Djurabygden, en insats som bestod i att rädda Nises källarstuga från att säljas från orten. Stugan är rikt bemålad invändigt med dalmålningar direkt på brädväggarna.
Redan i början av talet hade Gustav Ankarcrona rest runt i bygden för att få till stånd en hembygdsförening. Han hade också sett ut passande byggnader att bevara samt skissat på en gårdsbildning. Intresset från Djurabönderna var då ganska svalt. Men inför hotet att den vackra stugan skulle säljas och försvinna från orten väcktes intresset åter. När man sedan började bygga upp samlingen av byggnader så var det i stort enligt Gustav Ankarcronas gamla skisser.
Läs mer om historien bakom husen på hembygdsgården, och om människorna som bodde i dem och ägde dem, när de stod på sina ursprungliga platser en gång i tiden.
Hedpersstugan
Mågas parhärbre
Resars stall
Olarsstugan
Nises källarstuga
Sparfs källarstuga
Nypellas lada
Hedby bymagasin
Lokstugan
Lada från Björsgården
Torkstuga
Matsgårdens härbre
Gertrud Ihlis-Pettersson har skrivit texterna, ursprungligen till ett föredrag på hembygdsgården.
•
Djurån
Djura Hembygdsförening har skapat en vandringsled längs Djurån. Vandringen erbjuder en narturskön promenad om ca 2 km där de tidigare verksamheterna kan upptäckas på nytt. Längs stigen finns beskrivande skyltar samt enklare rastplatser för vila till vattnets porlande.
Vandringen kan påbörjas vid Gyllingssågen eller vid Lysells såg. Parkering kan ske längs grusvägen, enklast vid Gyllingssågen. Platsen där Gyllingssågen en gång låg är belägen i södra utloppet av sjön Gyllingen.
Två tullkvarnar finns bevarade längs ån, ”Hytto” och Helgsta kvarn. Av de övriga verksamheterna återstår idag endast dammar, grunder och mindre lämningar. De två tullkvarnarna ligger inte i anslutning till den utmarkerade vandringsstigen utan finns österut några kilometer i riktning mot Djura. Informationstavlor om den forna verksamheten finns även vid båda dessa kvarnar.
Vattenkraften i bäckar och åar har flitigt utnyttjas av våra förfäder. Genom dämningar, kanaler och vattenhjul kunde man driva allehanda verksamheter såsom hyttor, kvarnar, sågar, smedjor och vadmalsstampar. Vissa startade även mindre industrier för tillverkning och försäljning.
Under talet var en hytta för smältning av järnm