Hur bildas en kovalent bindning

Hur bildas en kovalent bindning mellan väteatomer

•

Molekyler har kovalenta bindningar

Atomer förekommer oftast inte en och en. Dom tycker om att sätta ihop sig med varandra. Ibland bildar dom stora kristallstrukturer… och ibland sätter dom ihop sig till mindre enheter; molekyler. Varför vill dom bilda molekyler? Det har att göra med atomens elektroner.

Och mer specifikt elektronerna i det yttersta elektronskalet, valenselektronerna. Atomer som har strax under åtta elektroner i sitt yttersta skal vill få fler elektroner, för att komma upp till åtta stycken. Om det finns en annan atom som kan ge bort sina elektroner, får vi en negativ och en positiv jon. De här jonerna dras till varandra, och bildar stora kristallstrukturer med miljarder joner. Men det händer bara när en atom vill ha fler elektroner, och en annan atom vill bli av med sina elektroner.

Vad händer om vi har två atomer som båda vill få fler elektroner, men ingen är beredd att ge ifrån sig några? Det finns en enkel lösning. Dom kan samarbeta. Båda dom här atomerna vill få en extra elektron. Men ingen av dom vill ge bort någon.

Vad dom kan göra, är att dela med sig av en elektron var. Vi räknar de yttersta elektronerna i varje atom: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7,

•

Kovalent bindning

En kovalent bindning (lika i värde, likvärdighet, atomer som delar elektronpar lika) eller elektronparbindning uppstår då två alternativt flera atomer delar en, två alternativt tre elektronpar mellan sig. I klassisk atomfysik beskrivs det såsom att detta yttersta elektronskalet fylls. Detta kallas på grund av att atomerna antar ädelgasstruktur. För således gott såsom alla grundämnen utom väte och helium består detta yttersta elektronskalet av fyra elektronparsplatser. Den atomgrupp liksom uppstår nära kovalent bindning benämns molekyl om den är oladdad, och sammansatt jon angående atomgruppen existerar laddad. dem flesta molekyler och sammansatta joner består mest från icke-metaller, då det existerar det energimässigt förmånligaste alternativet för atomer med nära fullt valenselektronskal.

I vissa fall från kovalent bindning, mellan atomer från olika platser inom periodiska systemet, attraherar den ena atomen elektronparet mer än den andra atomen. Elektronerna befinner sig närmare den en atomkärnan än den andra. Detta resulterar i för att molekylen får en ojämn fördelning från laddning samt bindningen kallas i detta fall ett polär kovalent bindning. ett polär kovalent bindning kunna betraktas vilket ett mellanting mellan ett

•

Molekylbindning kallas också kovalent bindning eller elektronparbindning.

Vid molekylbindning delar atomen på en eller flera elektroner för att uppnå ädelgasstruktur. Hos grundämnen som har gasform vid rumstemperatur är det vanligt att dela på elektroner till exempel syre, kväve, väte, fluor och klor. Atomerna sitter då ihop två och två.

I exemplet ovan med väte nedan har atomkärnorna en proton. Varje väteatom har en valenselektron. Dessa två elektroner går runt båda atomkärnorna. Det innebär att båda väteatomerna får fullt yttersta skal eftersom de har elektronerna gemensamt. K-skalet är fullt med två elektroner. Detta kallas molekylbindning.

När atomer har molekylbindning är det alltid bara valenselektronerna som berörs. I den organiska kemin binds alltid atomerna ihop med molekylbindning. Vanligtvis visas bindningarna med streck. Varje streck motsvaras av två valenselektroner d.v.s. en molekylbindning. Vätet har en valenselektron och kolet har fyra.

Anledningen till att kolet har fyra streck eller fyra molekylbindningar är att den får då fullt yttre skal. Kolet lånar en elektron från fyr