Hur många kasus i

•

Vilka kasus finns i svenskan?

Lista över kasus

Kasus	Förkortning	Exempel
Formalis	Som ett hus
Genitiv	GEN	Husets/Av huset
Identiskt kasus	Vara huset
Illativ	ILL	In inom huset

rader till

Vad menas med Kongruensböjning?

Kongruensböjning innebär för att ord från vissa ordklasser varierar inom form beroende på grammatiska eller semantiska egenskaper hos andra mening – huvudord – mot vilka dem är kopplade.

Vad är en dativ?

Dativ existerar i den grammatiska morfologin det kasus som anger att en ord fungerar som omväg objekt inom en sats. Rikssvenskan saknar dativkasus fast det besitter funnits inom medeltida svenska.

Vad är en nominativ?

Nominativ är det kasus som anger subjektet inom en sats. I svensk grammatik benämns ofta substantivens grundform, vilken också används för fler syntaktiska funktioner – inklusive objekt, såsom nominativ.

Hur flera kasus finns i svenskan?

Den traditionellt vanligaste ståndpunkten bland svenska lingvister är för att svenskan besitter två kasus – utifrån att substantivens s-former existerar genitiv samt deras s-lösa former nominativ eller ”grundform”. Enligt andra synsätt äger svenskan inga eller upp till tre kasus, beroende på hur och vad

•

Bestämmer man kasus, grundform/genitiv och species på egennamn?

Svenskan har bara två aktiva kasus(nominativ och genitiv). Alla Substantiv(även egennamn) kan böjas i nominativ och genitiv. Nominativ: bollen genitiv: bollens. Nominativ: Jonatan Genitiv: Jonatans.

Det är rätt att personliga pronomen kan böjas i objektsform: ex. grundform(nominativ): han objektsform: honom

Jag vet dock inte om jag vill kalla objekt för något kasus egentligen.

I andra språk exempelvis tyska finns ytterligare två kasus(som tidigare fanns i svenskan).

Ackusativ och Dativ.

Ackusativ används som böjning för den som blir drabbad/påverkad av en händelse

ex. Mein Bruder(nominativ) ist nett (min bror(nominativ) är trevlig)

Ich jage meinen Bruder(ackusativ) (jag jagar min bror(nominativ)).

Som du ser ovan använder svenskan nominativ i båda fallen medan tyskan böjer i kasuset ackusativ som ändrar ordet.

Dativ används som böjning för den som får något eller får något gjort för sig.

ex. Ich zeige dem Mann(dativ) ein Foto

Jag visar ett foto för mannen(preposition+ nominativ) ett foto,

Svenskan använder en preposition och fortsätter i nominativ medan tyskan använ

•

Artikkelen finst i enkel versjon i Lille norske

Skriven av

Kasus er ein grammatisk kategori som fyrst og fremst blir nytta til å uttrykkje «kven som gjer kva med kven». Sagt på ein annan måte: Kasus viser kva funksjon eit setningsledd har i ei setning, til dømes om det er subjekt, indirekte objekt eller direkte objekt.

Faktaboks

Uttale: kˈasus
Etymologi: av latincāsus ‘fall, tilfelle’

Nokre vanlege kasus er nominativ, akkusativ, dativ og genitiv, som er dei kasusa vi finn i mellom anna tysk og islandsk.

Kasus kan opptre som bøying eller som eigne ord. Den typen setningsledd som tek kasus, er nomenfrasar. Til vanleg er det eit substantiv eller eit pronomen aleine eller i lag med ulike tillegg: jenta, ho, den vesle jenta, jenta med fletter, jenta som eg møtte i byen, ho som sa det.

Det finst mange språk som ikkje har kasus. Då blir funksjonen til ein nomenfrase oftast uttrykt ved hjelp av ordrekkjefylgje eller ved samsvarsbøying på verbet.

Kasus spelar ikkje ei viktig rolle i moderne norsk; her blir heller ordrekkefylgje nytta. Kasus er vanlege i nokre germanske språk (til dømes tysk) og i mange andre språk over heile verda.