Hur räknar man ut veckovila

  • hur räknar man ut veckovila
  • Hur räknar man ut 36 timmars veckovila
  • Hur räknar man ut veckodag
  • Dygnsvila – hur fungerar 11 timmars regeln?

    Guider

    I Sverige finns det lagar och regler som hjälper till att säkerställa att alla som arbetar får tillräckligt med dygnsvila och veckovila. Fördelarna är många – du som arbetstagare får tillfälle att ladda batterierna och du som arbetsgivare höjer chanserna för att din personal trivs och gör ett så bra jobb som möjligt. Här kan du läsa mer om vad som gäller kring 11 timmars regeln och sammanhängande veckovila.

    Januari - 3 minuters läsning

    Viktigt med återhämtning

    Återhämtning är viktigt oavsett vilken bransch du jobbar inom. För att du som arbetstagare ska få möjligheten att få tillräckligt med återhämtning, finns vissa lagar, regler och avtal som ger dig möjligheten att vila mellan arbetspassen. Det är även bra riktlinjer för dig som arbetsgivare – utvilad personal gör ofta ett avsevärt mycket bättre jobb med mindre risk för skador och missar.

    Generellt brukar man dela upp vilan i två – dygnsvila och veckovila. Syftet med att ha två olika mått är helt enkelt för att se till att man får tillräckligt med återhämtning både per dag och vecka.

    Utöver dygnsvila och veckovila så finns även något som brukar kallas nattvila.

  • hur räknar man ut veckovila
  • Veckovila

    En anställd har rätt till minst 36 timmars ledighet varje sjudagarsperiod, s k veckovila. Denna vila ska vara sammanhängande och om möjligt förläggas till veckoslutet.

    Perioden på sju dagar är oftast den samma som en kalendervecka men kan även utgöras av en annan period, t ex lördag till fredag. Sjudagarsperioden måste däremot bestämmas i förväg och läggas ut enligt ett fast system. Den anställde ska i förväg veta när veckovilan infaller. 

    Veckovilan behöver inte infalla vid samma tidpunkt under sjudagarsperioden. Den kan t ex infalla i början av den ena sjudagarsperioden och i slutet av den andra perioden. 

    Det är inte möjligt att ha jour- eller beredskapstid samtidigt som man har sin veckovila. Det gäller även om jour- eller beredskapstiden inte avbryts för arbete. Oplanerad frånvaro räknas inte heller som veckovila. Det gäller frånvaro för t ex vård av sjukt barn samt vid egen sjukdom. Frånvaro för semester samt lediga dagar enligt schema räknas däremot som vila i detta sammanhang.

    Tillfälliga avvikelser

    Vid enstaka tillfällen är det möjligt att korta av eller hoppa över veckovilan utan särskilt medgivande. Det gäller om något oförutsett har inträffat, t ex en

    Dygnsvila, veckovila samt nattvila

    Dygnsvila (§ 4 mom )

    De lokala parterna är kapabel komma överens om för att tillämpa andra regler avseende dygnsvila än vad såsom anges inom det centrala avtalet.

    Arbetare bör erhålla dygnsvila. Dygnsvilan bör uppgå mot minst 11 timmars sammanhängande viloperiod per timmarsperiod. timmarsperiod beräknas ifrån arbetspassets start enligt på grund av arbetaren gällande arbetstidsschema.

    Avvikelse ifrån denna skyddsregel kan undantagsvis ske. till att sådant undantag bör kunna göras krävs för att det föreligger sakliga driftskäl eller andra skäl vilket inte kunnat planeras.

    Om avvikelse sker gäller följande.

    1. I inledande hand bör arbetsgivaren testa om arbetaren kan erhålla motsvarande viloperiod genom förskjuten eller därefter förlängd dygnsvila. Med förskjuten dygnsvila avses att paus förlängs in i kommande timmarsperiod därför att ett sammanlagd viloperiod om 11 timmar uppnås. Med förlängd dygnsvila avses att nästkommande dygnsviloperiod minimalt uppgår mot 11 timmar samt detta antal timmar som fattats i föregående dygnsviloperiod.
    2. Om detta av driftskäl inte varit möjligt för att ge person som arbetar motsvarande viloperiod, ska arbetaren i andra hand beneath kommande tvåveckorsperiod erhå