Umgängesrätt barn över 16år
•
Om barnet bor mer hos en förälder räknas den föräldern som boendeförälder. Den andra föräldern är umgängesförälder i och med att barnet har rätt till umgänge med den förälder det inte bor hos.
Boendeföräldern har rätt att fatta vissa beslut om barnet på egen hand, sådant som hör till det vardagliga livet. Större beslut ska fattas av vårdnadshavarna gemensamt. Boendeföräldern har skyldighet att främja umgänget med den andra föräldern, och att lämna information som kan främja umgänget.
Om den gemensamma vårdnaden behöver upplösas, och ingen av vårdnadshavarna är uppenbart olämpliga, så har boendeföräldern ofta en fördel detta på grund av att barnet redan bor med den föräldern och är van vid det. Om rätten upplöser den gemensamma vårdnaden är de mer benägna att välja boendeföräldern som ensam vårdnadshavare av två lämpliga föräldrar. Detta beror på den s.k. kontinuitetsprincipen man vill ogärna ändra på förhållanden som barnet är van vid.
Kontinuitetsprincipen barn
Kontinuitetsprincipen när det handlar om barn går ut på att barn behöver stabilitet och kontinuitet i sitt liv. Stora beslut kring barnens behov ska därför ta hänsyn till barnets behov av trygghet
•
Barns rätt till umgänge
Kort om barns rätt till umgänge
Ett barn har rätt att regelbundet träffa båda sina föräldrar efter en skilsmässa. Denna rätt kallas umgängesrätt och behandlas tillsammans med frågor om vårdnad och barns boende i Föräldrabalkens 6:e kapitel.
Vid en skilsmässa ska föräldrarna komma överens om umgänget. Vanligt är att man kommer överens om någon form av växelvis boende, till exempel att barnet bor varannan vecka hos vardera föräldern. Om barnet är litet, eller om en av föräldrarna bor långt ifrån barnets skola, vänner och fritidsaktiviteter, kan dock andra lösningar passa bättre.
Gäller både vid ensam eller gemensam vårdnad
Barnets rätt till umgänge gäller oavsett om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet eller om en av föräldrarna har ensam vårdnad. Vad som bestäms kring umgänget ska alltid utgå från barnet. Det är barnets rätt till umgänge det handlar om, inte föräldrarnas. Ett barn kan aldrig tvingas till umgänge med en förälder som barnet inte vill träffa.
Det är alltid bra att skriva ett så kallat umgängesavtal, där man tydligt anger vad som ska gälla för vårdnaden. Ett umgängesavtal är giltigt när båda föräldrarna skrivit på det. Om man vill
•
Föräldrars umgängesrätt samt barns självbestämmanderätt
Hej!
Jag önskar börja tillsammans med att tacka för för att du vänder dig mot Lawline tillsammans med din fråga!
KORT SAMMANFATTNING
* vykort sagt därför finns detta inget stöd i team i detta fall på grund av att barnen ska tvingas bort mot sin pappas landställe mot sin vilja.
* detta är barnen som bestämmer om dem ska bör umgås tillsammans den mamma/pappa de ej bor hos (i detta fall existerar det hos dig dem bor). Umgängesrätten är mot för barnet. Det finns ingen plikt för barnet att umgås med föräldern och föräldern har ej någon rättighet att umgås med barnen om barnen inte önskar det.
* Alltså: Om barnen inte önskar umgås tillsammans med sin far av någon anledning därför ska deras vilja respekteras.
SVARETS UPPBYGGNAD
Nedan så kommer ett mer omfattande svar. Tanken existerar att förmedla vad vilket gäller, viktiga saker för att tänka vid och vad barnens far kan tänkas ta mot för åtgärder för för att hävda ett rätt mot umgänge.
Jag kommer börja mitt svar tillsammans med att ta upp relevanta lagar likt anger vad som gäller rent allmänt så för att vi äger något för att utgå ifrån. Efter detta kommer enstaka redogörelse från varför barnen inte förmå tvingas försvunnen till landstället mot sin vilja samt sist från allt lite om vilka juridiska åtgär